Hej igen Flower,
Har fortsatt att fundera över din mans eventuella otrohetsaffär och de tvivelaktiga sms du läste i hans mobil.
Fast jag förstår din chock och din besvikelse tycker jag att det var dumt att gå igenom din mans telefon. Läser du olovligen din mans sms tycker jag egentligen att du därmed ålägger dig att acceptera vad du där finner.
Annars borde du låta bli.
Läs inte en bok du inte vill känna till dess innehåll, se inte film om du inte vill veta vad som händer i den.

Själv har jag alltid haft ett familjen Ekdahlskt förhållande till erotiken. Jag bryr mig inte så värst mycket vad maken gör och inte gör, bara han inte förkyler sig, men vi är alla så olika.

Du skriver däremot ”själslig otrohet” och det är ju en helt annan sak. Det är naturligtvis mycket värre.
Jag skulle bli mycket ledsen om Mark var själsligt otrogen. Om han däremot skulle råka doppa veken i fel gryta bryr mig inte alls.
Men eftersom jag inte vet mer konkret vad det innebär för dig så får jag lämna det så tills vidare.

(Kan man säga så förresten? ”Doppa veken i fel gryta”? Låter heldumt. Men ni vet vad jag menar: Bli fast med handen i kakburken, nalla i fel skafferi, köra in bilen i grannens garage, ja ni fattar… )

Kära Flower, hör gärna av dig och berätta hur det gick. Så kan vi kanske fortsätta dialogen på samma diskreta sätt som den inleddes.

Ska avsluta med en sångtext av – tror jag – Theodorakis som vi sjöng i min ungdoms röstbefrielsekörer (se showen Livet för att få veta mer om röstbefrielsekörer):

O låt dig ej förhärdas
I denna hårda tid
Det allt för hårda brister
Det alltför styva mister
Sin vassa udda därvid.